Expressen slår på stort om förra kungaälskarinnan Camilla Henemark, men inga andra vill riktigt haka på. Kanske är det lite för snaskigt. Camilla behöver väl pengarna, har levt ett hårt liv med missbruk när karriären tog slut.

Sen är det väl en gammal om inte god  så dock tradition med de kungliga kurtisanerna. Kommer att tänka på Ludvig XVs kurtisan madame du Barry. Hon kom från mycket enkla förhållanden men kungen fixade henne en fin titel så han kunde ha henne hos sig vid hovet. Under revolutionen slutade hon visst i giljotinen. Så var det förr.

   Blekinge läns tidning rapporterar återigen om svågerpolitik och personalmissnöje inom Karlskrona kommun. Jag har ju tidigare skrivit om min bekant som arbetar där, se här. Nu har facket reagerat och kräver åtgärder. Man vill ha ett möte med den politiska ledningen. Och det verkar hög tid.

Vid den förvaltning där min bekant arbetar är det som sagt mera regel än undantag att kompisar till förvaltningschefen får chefstjänsterna. Där finns t ex chefer som inte har den formella utbildningen för sitt jobb.

Kan inte låta bli att kommentera den senaste dokusåpan i SVT: Ung och bortskämd. Den går ut på att låta ett antal bortskämda ungdomar i 20-årsåldern klara sig själva i ett hus och sköta ett hushåll. Den beskrivs bl.a i Aftonbladet. Och Expressen.

Serien verkade stundtals bisarr. Verkar otroligt att vuxna (som de här trots allt är) kan vara så otroligt ansvarslösa och lata. Det är så otroligt att det faktiskt verkar arrangerat, att det är skådespelare som agerar utifrån ett manus. Sen är det ju självklart att vi inte får se hela sanningen, att TV vinklar det hela.

Sen har jag svårt att förstå hur någon kan vända ut och in på sitt liv i TV på detta sätt utan att skämmas. Folk gör vad som helst för att vara med i TV.

Tillsammans med en familjemedlem gjorde jag under fredagen en kulturresa till Malmö. Vi skulle åka hem samma kväll och helt enkelt ha trevligt några timmar där. Det var några timmars tågresa, ingen snö, inga minusgrader. Vad kan gå fel? Ganska mycket visar det sig. Jag har inte åkt tåg på två år och då blev jag sittande två timmar i Alvesta pga ett försenat tåg. Nu var det dags igen. När vi närmade oss Kristianstad fick vi veta att ett tåg gått sönder i Hässleholm och blockerade rälsen. Vi skulle få åka buss men när den skulle komma visste ingen. Vi var några hundra förvirrade människor som stod övergivna på perrongen och väntade. Så småningom kom två(2) bussar in. Eftersom jag och mitt sällskap är (någorlunda) unga och friska så  lyckades vi armbåga oss på en buss och fick ståplats till Hässleholm. Hur det gick för handikappade och folk med småbarn vet jag inte, jag såg inga på bussen. Bussen tog oss till Malmö och där hade vi en trevlig dag.

När det var dags att åka hem så såg vi till vår lättnad att vårt tåg skulle gå som vanligt. Vi gick ombord och tåget var mer än fullt eftersom det är Allhelgona och många vill hem. Väl ombord när tåget är igång så får vi reda på att det är ett nytt fel mellan Hässleholm och Kristianstad (Hur sannolikt är det? Två olika fel på samma ställe, samma dag? De har säkert inte hunnit fixa det första och vill inte erkänna det.) Nåja, samma kamp om bussplatser i Hässleholm men vi kommer med genom att armbåga oss och springa ner en tant. Nu står ännu fler kvar som inte kommer med. Väl i Kristianstad får vi vänta en bra stund på nästa tåg. Inget öppet, ingen information. Till slut kommer ett tåg in. Vi går fram till föraren och frågar vart det går och får reda på att det går till vår hemstad alldeles strax. Ingen annan information ges. Nåja, någon timma sen kan vi äntligen bege oss hemåt.

Det är som jag brukar säga: Man ska inte åka tåg om man har en tid och passa. Man ska också ha med sig mat för ett dygn, tandborste och ett ombyte kläder!

Kanske man skulle dra ner på trafiken så att man är säker på att de tåg som går verkligen gör det!

   I Blekinge Läns Tidning står det idag om en kommunal förvaltningschef i Karlskrona som anlitat ett litet konsultföretag
bestående av man och hustru.Även radio Blekinge har rapporterat om saken.
Detta har förvaltningschefen gjort utan upphandling och anlitandet har skett vid flera tillfällen.Inte nog med det; Mannen i teamet anställdes som skolchef och när det i samma veva blev en vikariatstjänst ledig fick hustrun den. Det skedde med motiveringen att "Hon vill ju jobba nära sin man".
Jag råkar känna en person som arbetar inom denna kommun, dock inte på samma förvaltning. Hon har upprepade gånger vittnat om hur släktingar och privata vänner gynnats vid anställningar.
Det är i stort sett alltid så att en tjänst är "vikt" som man brukar säga. Så det första man ska göra om man är intresserad av en tjänst är att höra sig för lite försiktigt för vem den är tänkt för. I regel är den "vikt" för en kompis till förvaltningschefen och då är det ingen idé att söka.
Förvaltningschefen på Serviceförvaltningen där min bekant arbetar har sin bakgrund inom äldre och handikappomsorgen och alla de chefer
hon har anställt kommer från den sektorn. Har man sin bakgrund någon annanstans är det ingen idé.
Nu är väl inte detta något unikt för denna kommun och det vet jag ju att det också förekommer privat, kanske ännu mera öppet.
Men jag tänker på de människor som ser en annons och väntar och hoppas och lägger ner en massa jobb på en ansökan. Det är inte juste.

Läser i bl.a DN om den senaste skandalen där Riksförbundet Hem och Skola skämt ut sig. (Trodde det var nedlagt).
De har kraftigt överdrivit sitt medlemsantal och oriktigt fått ut för högt statsbidrag.
Men det värsta är det avtal de skrivit med ett telemarketingföretag där företaget
får 80% (åttio) av de insamlade medlen. Avtalen gäller dessutom till 2027!
Det som förvånar allra mest är hur någon kunnat skriva på ett sådant avtal. Någon upphandling har uppenbart inte skett. En ideel förening kanske inte behöver handla upp?
Jag funderar på om det föreligger något slags släktskapsförhållande mellan folk i företaget och i förbundet? Det verkar som om vederbörande går i pension 2027 i alla fall.Jävssituationen borde undersökas! Man kan inte vara så dum så man skriver på annars! Eller är det utpressning eller något annat brott?
Det bloggas också flitigt om detta se t ex här och här.

   Läser i Expressen om en man som ville ha symbolen för yin och yan intatuerade på ryggen. Han kom emellertid ihop sig med tatueraren som tog illa upp för något mannen sa. Som hämd tatuerade han in en 40 cm stor penis istället!

Det gäller att gå till seriösa tatuerare om man nu ska göra det.

Själv kan jag inte låta bli att återigen tänka på den österrikiske arkitekten och kulturpersonligheten Alfred Loos (1870-1933). Han förespråkade en enkel, avskalad arkitektur och skrev Ornament och brott 1908. Han menade att det bara var vildarna (med dåtidens språk) i Söderhavet och kriminella som var tatuerade. Civiliserade människor var det inte. Hm!

   Läser i SVD att obligationer utgivna 1876 eftersökes. Det är bevis i det så kallade Järnvägslotteriet, utgivna av Göteborgs Handelskompani 1876, som de senaste veckorna efterlysts i annonser i flera dagstidningar. Ska hem och leta på vinden om det finns något i morfars efterlämnade papper men har inte stort hopp om det.

Jag undrar varför man inte har efterlyst obligationerna förrän nu? För att man skulle slippa betala?

Kommer att tänka på obligationerna som utfärdades i Tyskland på 30-talet. Efter kriget sa man att de inte skulle lösas in förrän Tyskland var återförenat. Det trodde man var avlägset så många slängde dem. Andra sparade dem som en kul grej och ett minne. 1990 återförenades Tyskland och några kunde hämta ut sina pengar.

Själv är jag en slängare så det är stor risk att jag skulle slänga något sådant.